The clean way

large

Bildkälla

Efter att ha bollat runt med allt från skräpmat till lightprodukter till hög fetthalt och näst intill inga kolhydrater tror jag att jag till sist har landat där jag vill vara i min kost. Jag mår inte bra av att förbjuda saker bland det jag äter, då blir det lätt för mycket tankar som kretsar runt mat och då blir jag alltid lite för nojig. Jag mår däremot bra av att äta riktigt mat. Rena råvaror som tillagats med kärlek. Inga konstigheter. Jag uppskattar faktiskt ett par hemrullade köttbullar med blomkålsmos mer än någon snabblösning i form av en ”lättare” färdigsoppa fylld med massor av E-nummer och andra konstigheter.  Innan har jag skyllt på omständigheterna när jag kokat ett paket färsk ravioli med tomatsås på burk. ”Jag är ju stressad småbarnsmamma, jag kan ta några genvägar i köket”. Men nu har jag kommit fram till att det där inte håller längre. Varför ska familjens kroppar få sota för att jag är lat och inte kan planera ordentligare? Nu sitter jag inte här och skriver att barnen aldrig någonsin kommer att få falukorv, fiskbullar eller köpeköttbullar. För det kommer de med allra största säkerhet att få. Dels för att ibland måste man helt enkelt få ta de där genvägarna, när allt blir lite lagom kaosigt. Dels för att de gillar de där grejerna och äter garanterat middag om det serveras. Däremot har jag som ambition att introducera mer ren mat till dem. Riktig mat som smakar mer och är snällare mot både kropp och miljö. Jag har också börjat snegla mer och mer åt det ekologiska. Jag kommer aldrig att välja bort något jag verkligen vill ha för att det inte finns en ekologisk variant, eller om den är på tok för dyr. Däremot tror jag att vi kan komma långt på att satsa på ekologiska varor av de råvaror som vi köper mest av. Ägg, mjölk, äpplen, bananer, köttfärs och sådant.

En annan aspekt på det här med vad jag stoppar i munnen är att jag numera tillhör skaran som mår bra av och faktiskt tränar regelbundet. Jag vill få en stark och slank kropp som ska fixa att hänga med hela mitt liv. Det har gått ungefär två år sedan jag började träna på riktigt och nu känner jag att jag vill ha tydligare resultat. För att få dem behöver jag inte bara utmana min kropp i olika träningsformer som den inte riktigt är van med utan också ge kroppen de allra bästa förutsättningarna för att bli så där stark som jag vill. Och det gör jag genom att ge den bra, ren mat regelbundet.

Man kan i princip ställa klockan efter min mage. Jag äter väldigt regelbundet och om jag någon gång misslyckas med detta – vilket händer då och då men som tur var inte riktigt lika ofta som förr, jag har ju blivit lite visare med åren – då dimper blodsockret ner i marken och jag förvandlas till en otrevlig sak som jag absolut inte vill vara. Jag har aldrig förstått dem som inte behöver äta frukost (även om jag levt med precis en sådan människa i snart tio år). Inte heller människor som säger vid sextiden på kvällen: Oj, jag har visst glömt att äta idag. Då ser jag ut som en fågelholk. Vadå glömma att äta? För mig är det helt och fullkomligt omöjligt. Jag behöver min mat var tredje timme precis som en bebis. Annars orkar jag inte med det jag kallar livet. Barnen, kärleken, jobbet, träningen och mig själv. Om jag ser till att ha bra rutiner i mitt liv, både när det kommer till kost, motion och avslappning, då kan jag ha energi kvar att ligga ett steg före. Rulla de där köttbullarna på söndagseftermiddagen så att vi har en middag färdig till veckan. Eller mixa min egen smoothie på morgonen istället för att köpa en färdig på jobbet som jag inte vet vad de haft i. Små, enkla saker som gör vardagen så mycket härligare.

Nu vill jag bli det bästa jag som jag kan bli, och det med rätt mat i magen och rätt tankar i huvudet.

4 tankar på “The clean way”

  1. Jag som jobbar med mjölkproduktionen i Sverige håller helt med dig! Vi kör också med så ren mat det går utan att bli askter utan äter också fiskpinnar, pizza och på MC Daonalds ibland. Jag läser alltid på maten var den producerats och vad den innehåller. Ju kortare innehållsförteckning desto bättre och ska vi ha vispgrädde köper jag 40% och inte 36 % som är behandlad och innehåller tillsatser för att smaka bra trots lägre fetthallt. Bananer, kött, potatis och mejeriprodukter köper jag alltid ekologiskt. Bra för miöjön och för våra kroppar!

  2. Jag måste fråga hur du tänker när du skriver ”Varför ska familjens kroppar få sota för att jag är lat och inte kan planera ordentligare?”? Lägger du hela ansvaret för familjens kosthållning på dig själv?

    1. Eftersom det är jag som storhandlar så är det ju jag som i stor utsträckning har hand om familjen (framförallt barnens) kosthållning. Anledningen till att det är jag som storhandlar är att jag har stora issues när det kommer till vilken sorts mat jag vill att vi ska ha hemma. Det duger liksom inte med vilket smör som helst, det ska vara det smöret som jag vill ha. Skitfånigt, jag vet. Och jag jobbar på det. Jag har alltid haft hangups på att jag ska ha det på ett visst sätt.

      Så här funkar matplaneringen i vår familj: Varannan vecka åker jag och storhandlar på Willys med antingen min mamma eller Ts mamma (vi har ingen bil). Innan jag åker har jag skrivit ett matschema för de kommande två veckorna. Jag delar upp listan i vardagsrätter och helgrätter (vilka jag brukar lämna lite öppnare). Sedan skriver jag inköpslistan utefter menyn. Det betyder att när allt är inhandlat har vi i princip mat för två veckor framöver och eftersom menyn är färdig så vet vi vad vi kan kompletteringshandla längre fram. So far so good. Men sedan rullar vardagen på och ibland hinner/orkar vi inte tänka ett steg längre och ta fram ur frys för tining i god tid etc, och då blir det inte alltid enligt planen. Men det är väl det som är livet? Men min ambition är att ge våra magar så bra mat som möjligt utifrån vår planerade meny.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.