Så kom dagen som Maja längtat efter precis hela sommaren: Första dagen i förskoleklass. Tänk att min lilla tjej har blivit så stor att hon går i skolan. Med eget klassrum, mysiga fröknar och får äta sin lunch i skolmatsalen. Hon går i en vacker skola i tegel, precis så där som man tänker sig att en skola ska se ut. Med en stor skolgård och en egen idrottshall.
Skolstarten var så himla fint ordnad, alla klasser upp till årskurs två möttes av färgsprakande ballongbuketter och skyltar med klassernas namn på, så att varje elev skulle kunna hitta sina klasskamrater och sina lärare. Sedan sjöng och uppträdde all skolpersonal på scen innan det var dags att släppa iväg alla ballonger över himlavalvet. Varje klass hade en ballongbukett och i snöret hängde en liten hälsning från barnen till den som hittar ballongerna när de faller ner igen. Jag var förstås genomrörd och kämpa med att hålla tillbaka tårarna som hotade med att rinna över kanten. Jag kan inte riktigt ta in att jag numera är mamma till ett skolbarn. Även om förskoleklassen är en mjukstart in i den stora skolvärlden känns det ändå som ett rejält kliv framåt, uppåt och utåt i världen. Majas värld. Som från och med idag är mycket större än vad den var igår. Min fina tjej.
Det låter klychigt, men jag förstår inte riktigt hur det kunde gå så fort. Jag minns fortfarande känslan när vi landade i soffan efter första bilturen hem från BB. Jag, helt mörbultad men ändå genomlycklig, hade blivit mamma till en så underbar liten flickbebis med massor av svart hår och mjuka, runda kinder. Sex år senare har kroppen återhämtat sig men knoppen är fortfarande förundrad. Jag är mamma. Jag uppfostrar mina två barn efter bästa förmåga och försöker vara den allra bästa mamman jag kan vara. Jag försöker att överösa dem med kärlek, utan att hindra dem från att finna egna vägar i livet. Även om mammalivet är så tufft ibland skulle jag inte byta bort det för allt i världen. Mina barn är det absolut finaste jag har, dem har jag gjort med mitt livs största kärlek.
Kände likadant i dag när min tjej började förskoleklass :-)! Känns så läskigt att släppa henne samtidigt så måste jag nu låta henne upptäcka lite mer av världen utan mig. Hon växte så oerhört bara av denna dag 🙂
Härligt, läskigt,kul och fantastiskt på samma gång!
Åh jag kände samma när jag lämnade av Rut idag! Känns som igår jag läste din blogg med lilla nyfödd-rut och Maja kom till världen. Känns även lite svindlande att tänka på hur länge man läst en blogg när man börjar tänka efter 🙂 dagens förhöst/sensommarpepp: bollkryss med fina blommor som håller länge att sätta på trappen eller balkongen. På interflora i den här staden finns de för 119:- för två. Som hittat för lite höstpepp! (finns bild på min instagram)
Tack för tipset, bra höstpepp – det gillar jag! Vad heter du på Instagram? Kram
Vinnaforsvinna! För sån är jag, allt eller inget 😉
Å jag blev alldeles tårögd av detta inlägg! För jag känner så exakt likadant…min son började förskoleklass för en vecka sen och jag blir fortfarande lika rörd varje dag då klockan ringer in och han står där i ledet och går in i sitt klassrum…..vart tog tiden vägen??
Du kan verkligen sätta känslor på orden. Fina maja klarade och klarar det ju galant. Mamma också tycker jag att det verkar som 🙂 Vi förundras ofta hur snabbt tiden går och kan inte nog påminna oss om hur viktigt det är att anstränga oss för att HINNA njuta av dem, våra underbara kids.
Kram!