Wihooo, påsklovet börjar nu. Inte lika wihoooo: Det var sjukt jobbigt att vinka av barnen tidigare idag. De var ju förstås bubblande glada eftersom mormor och morfar ordnat så fint i bilen. Men mamman var inte ett dugg bubblande. Fick torka både en och två tårar när de åkt. Usch, jag får inte träffa dem på 5 dagar! Men jag ska försöka ladda om, för jag behöver verkligen att bara få vara Stina. Jag jagade bort tårkänslorna med att städa lite härhemma, så nu är hemmet redo för att bli lämnat några dagar. Imorgon ska det bara göras lyxiga saker: Långfrukost, träning, lunch med tidning, lite shopping och packning innan jag ska svänga ihop något mumsigt till middag. Planet går ganska tidigt på fredag så efter veckans tv-höjdpunkt Revenge blir det god natt.
Just nu är T på väg hem med lite firar-att-vi-snart-har-semester-sushi. Mums, mums, mums! Greys på det och ett glas rött. Bra onsdag!
Finfint påskpynt pryder numera soffbordet – ja man kan tydligen ha saker där nu är lille klåfingrige ettåringen är på vift. Självklart är pyntet signerat Maja.
Förstår att det är jobbigt att se dom åka. Man är ju med dem 24-7 ungefär. Men som du säger. Att få vara sig själv behövs för att orka och med saknad växer kärleken. Ha en underbar tripp och tanka sol, shopping och egentid. Du kommer träffa kidsen snabbare än du tror, tiden brukar ju flyga iväg när man har trevlig!
Kram
Jag vet hur du känner det! Men att vara ifrån varandra är ibland nödvändigt för att känna längtan! Hoppas ni har en härlig resa!!