Det glöms bort ibland, det där med att leva här och nu. Jag är väldigt duktig på att glömma det. Jag tänker alldeles för mycket på det som ska hända sen och för lite på det som händer nu. Så jag tror att jag måste lägga en till post till min nyårsmålslista, det något klyschiga men ändå sanna – lev i nuet! Jag vill vara mer här och nu. Med barnen. Med T. Med mig själv. Jag vill sluta jämför mig med människor som hinner ha superkarriärer för att de är barnlösa. Med människor som har större lägenhet, vackrare möbler och dyrare väskor men även är tio år äldre. Jag vill se mig själv för den jag är. Jag vill känna att jag duger. Jag vill längta till morgondagen, men inte leva i den.
Tvåtusentolv är året då jag lär mig att jag är Good Enough!
PRECIS så tänker jag med. Vi är så unga! Go girl. KRAM!
Härligt med likasinnade. Ja, vi är ju inte ens 30 ännu! Kram
God morgon
JAg är precis som du. Jag är konstant dagar och till och med månader framåt i huvudet. Aldrig någonsin är jag i tiden där jag ska vara. Jag har lovat mig själv så många gånger att förbättra mig men det är inte helt lätt.
Kram kram
Åh, det är verkligen supersvårt. Men jag ska verkligen, verkligen försöka. Kram
Jag är precis likadan som du. Det är jobbigt att vara sån och svårt att ta sig ur det… Läser din blogg dagligen, men sällan jag kommenterar. Har precis som du två barn, tjejer, en som är född dec-07 och en född feb-11 och det är inte alltid lätt hur underbara de än må vara. Har du några bra tips för att leva i nuet så tar jag tacksamt emot det! Kram
Vad festligt att båda våra barn är födda i princip samtidigt 🙂 Visst är det ett bra mellanrum? Jag ska verkligen försöka få till ett inlägg med tips, både för mig själv och för andra. Det första kan du få redan nu: När den lilla sover och stora är på dagis, då är det DIN tid. Se till att inte göra en massa måsten utan koppla av. Bläddra i en tidning, slötitta på tv eller surfa. Ja, något som gör att du kopplar av. Det är min superregel som jag nästan aldrig tummar på, jag behöver de timmarna att få vara Stina.
B
Åhh jag har precis läst en bok med den titeln! Toppen för alla oss med kontrollbehov, vilja att vara och göra perfekt och ofta ser nästa steg innan man tagit det första. Först tyckte jag den verkade lite för extrem. Sedan kom jag lite längre in i boken och insåg att näää… det har varnog precis det jag behövde. Ska jag kolla upp vilken författare det var?
Jag skulle gärna vilja läsa den boken, så om du vet författaren så vore det toppen. Kontrollbehov är något jag måste jobba med, mitt är nämligen alldeles för stort.
ELizabeth Gummesson. Finns på adlibris i pocket för typ 42 kronor. Jag tycker den är så bra att alla mina vänner får den i present numera! 🙂 Men man måste som sagt ge den några sidor.
Jag har ju också barn som är födda ungefär samma som dina. Känns verkligen som ett perfekt mellanrum! Visst är det härligt att vara hemma, men sist kändes det mer glammigt, nu känns det mer vardag på något sätt. Sist hade jag iofs inget jobb som ”väntade” (läs: ropar efter mig eftersom det är kris), på gott och på ont. Ja, det är mycket som är annorlunda, men det dåliga samvetet består… :S
Åh, henne känner jag till! Tack tack! Usch vad stressigt att känna jobbet ”flåsa en i nacken” när du är fl. Hoppas du kan njuta lite också inte bara känna vardag 🙂 Kram
Det finns ett bra ordspråk:
Varje dag som kom och gick,,,,inte visste jag att DET var livet.
Det är kanske svårt ibland att komma ihåg,,jag är bra på att påpeka hur man borde vara till andra, men glömmer bort det när det gäller mig själv.
Jag tycker du är en fantastisk mamma,sambo fortsätt så.
Du vet om man ger sina barn en härlig trygg uppväxt,så har dom nåt fint att minnas när dom bor på ”hemmet”.
Kram Maysan
Tack fina Maysan för dina ord! Det gäller att leva som man lär 🙂