Freeeeeedag!

Välkommen härliga helg, vad kul att du är här. (Även om jag i ärlighetens namn tyckte att det nyss var söndagskväll då vi beställde hem den där urgoda hemkörningspizzan och tittade på PanAm). Du är lika välkommen i alla fall. Bloggningen den här veckan har kanske inte varit så inspirerande, jag har haft total fokus på AW-kuren. Det kändes som om jag pluggat inför en tenta och de senaste fyra dagarna har varit testmarathon. Nu är kurens mest intensiva dygn över och imorgon påbörjar vi uppföljningsveckan då schemat ska sätta sig för oss men framför allt för lille Ebbot som ska lära sig när han ska sova. Hur har det gått då? Jag måste säga att jag är förbluffad. De senaste tre nätterna har Ebbot sovit i ett sträck i 12, 11 och 11 timmar. De senaste mornarna har han vaknat vid 06 men eftersom vakentiden är satt till 07 har jag ramsat tills han somnat om, vilket han gjort. Hallå? Vad har hänt med bebisen som vaknade i 90 minutersintervaller, skulle äta och flytta över till vår säng? Dagarna är också bättre. Vår nya rutin med morgonpromenad/sova i vagnen efter dagislämning gör oss båda otroligt gott. Han får sova, jag får röra på mig och få frisk luft. Sedan sover han bra lunch, även om tiderna inte följs exakt av herrn som behöver lite tid att varva ner men det kommer. Det enda som strular är eftermiddagsvilan, igår lyckades han sova i fem minuter men dagarna innan har det inte funkat alls. Men jag tror att det kommer att sätta sig nästa vecka. Övning ger färdighet! På det stora hela är det en glad bebis som sover sååå skönt i sitt rum. Och gissa om det är fullkomligt underbart att få ha sovrummet ifred. Igår låg jag och läste en stund innan jag somnade, det har inte hänt på nästan nio månader. Det enda jag kan ångra är varför vi inte gjort detta tidigare? Alla behöver ju sova! Nu kan jag planera min egen tid eftersom Ebbot och Majas är så strukturerade, I love it!
Nu pågår fredagsmys här hemma. Jag och Maja har roat oss med en liten fotosession. Hon älskar att få ta kort med min kamera och är sååå söt när hon gör det att jag blir alldeles full i skratt. Hon berättar nämligen vad som kommer med i bilden och vad som inte kommer med. ”Nu kommer inte byxorna med, Mamma!”, ”Skjortan är med!” Här följer resultatet:

Här se ni våran uuuuuurgamla tjocktv! Hahaha, folk blir som fågelholkar när de kommer hit och får se bumlingen. Den har vi ärvt av Ts farfar och har säkert 20 år på nacken. Nu sjunger den på absolut sista versen eftersom volymkontroll på både dosa och tv har gått sönder.

Lillprins var inte lika sugen på att vara med på bild.

Lilla mästerfotogafen