Den här dagen har rusat i väg och jag har knappt haft en chans att ens sitta ner i fem minuter. Istället har jag stått med frosting upp till armbågarna eftersom jag förberett inför morgondagens kalas. Nu är allt nästan klart och vi varvar ner med lite fredagsmys. Ikväll ser jag fram emot att slänga upp mina värkande fötter med ett glas vin framför skavlan, som alltid på fredagar. Det blir dock inte den traditionella tacosen som står på kvällens meny utan klassikern spagetti bolognese, den puttrar för fullt på spisen o sprider ljuvliga dofter.
Förövrigt är det lite småsvettigt här hemma eftersom den unge herrn i huset inte bara ålar som en galning utan även har börjat resa sig mot möbler (och annat). Han ska stå hela tiden. På tok för tidigt tycker jag, han är ju inte ens åtta månader än! Hans hjärna hänger inte med den fysiska utvecklingen så han ramlar och slår sig ideligen. Har ni några tips på vad man gör med en framåt krabat som är lite för rörlig för sitt eget bästa?
Sådär var min minsting också. Han tog alldeles för mycket lärdom av sitt äldre syskon för tidigt :). Vi löste det med spjälsängen. Han fick ha den som en lekhage, helt enkelt. När han ramlade så var allt mjukt i den, så det gjorde inte så mycket.
Min dotter var bara 6 månader när hon kröp runt och reste sig upp mot ALLT! Hjälm var det vi tog till. En sån där mjuk hjälm i skumgummi typ. Snyggt är det inte, men det spar lilla huvudet mot hårda smällar
åh så där var min minsta,hon började gå vid 9 månader och var tidig med allt,men det blir nog så när de har äldre syskon.Det gäller att passa och ha ögonen med sig haha.