Gamla minnen

Hihi, kikade igenom lite gamla bilder och hittade den här. Som praktikant på VeckoRevyn fick jag vara beredd på det mesta. Däribland att rycka in som modell i webbshoppen. Jag har för mig att jag var ganska nygravid här och var lite lynnig och inte alls särskillt sugen på att fotograferas. Som tur var det en av minna favvofotografer, Lina Eidenberg, som plåtade, så det blev ju bra tillslut.

Jag lärde mig massor när jag gjorde min åtta månder långa praktik på VeckoRevyn. Jag fick skriva artiklar, styla lite och satt en hel del på webben. Men jag fick även göra en oändlig mängd enkäter på stan, försöka fixa in folk på NY-visningar och hålla koll på statistik. Jag är oerhört tacksam för de journalistika kunskapern jag fick där. Däremot är jag mindre tacksam över att upptäcka hur genuint elaka tjejer kan vara mot varandra. Jag ska inte gå in på detaljer, med hänsyn till de inblandade. Men ibland är jag riktigt imponderad över att jag lyckades ta mig till redaktionen varje dag. Att jag orkade gå dit trots den psykiska stress jag utsattes för. För under den glamourösa ytan väntade många tråkigheter. En del visste helt enkelt inte hur man skulle bete sig, och tycke att praktikanter hade ett mindre människovärde. Om jag någon gång får en praktikant, villket jag hoppas kan ha redan till hösten, så vet jag i alla fall hur jag vill behandla henne eller honom. Med värme och respekt. Bara för att man råkar vara under utbildning, betyder det inte att ens åsikt är mindre värd eller att man ska kännas sig mindervärdig. Man vinner inget på att skjälpa sina medmänniskor!

4 tankar på “Gamla minnen”

  1. Så sant Stina! Har tänkt mycket i efterhand på hur enormt illa de faktiskt behandlade oss och precis samma tanke som du har: Hur orkade man egentligen? ploppar upp i huvudet på mig. Det var en helt sjuk situation och de borde ha tagit ett helt annat ansvar och betett sig normalt, schysst även mot oss. Synd att de inte hade förmåga att göra det…Saknar dig och de andra praktikanterna, i övrigt är det inte många…=)
    Kram på dig

  2. Åh vad jag håller med dig!
    Jag utbildar mig till förskollärare och har känt så många gånger. Men en praktik period fick jag världens bästa handledare och då tänkte jag att hon är en bra förebild för mig. Både när det gäller hennes arbete med barnen och som handledare till mig. SÅ ska jag också bli!

    Kanske är bra att man fått uppleva hur det känns att bli bemött på ett dåligt sätt, för då vet vi hur det känns och hur vi INTE vill bli och uppföra oss.

    Måste bara få fråga…Ebba, hur är hon EGENTLIGEN? Är hon en gullig tjej som det verkar i bloggen? Eller var hon en av dessa människor? Har hört att hon visst inte är så trevlig…

  3. bra skrivet, förstår inte heller varför människor mdvetet är elaka mot varandra! det vinner man verkligen inte på!!
    kul att det gått så bra för dig inom journalistiken! hade jag jobbat med det så skulle jag också vilja vara på ett bröllopsmagasin hehe=)

    kram1

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.