Miraklet som väntar oss

Läste just hos Josefine om hennes första år som mamma. Jag blev alldeles tårögd. Jag tappar lätt bort mig bland alla "måsten". Allt som bara måste bli klart. Allt som måste köpas. Jag snurrar in mig i tankar kring värdsliga ting som hur jag ska klara förlossningen och hur vi ska göra med föräldraledigheten. Jag snöar in mig en hel vecka på att hitta den perfekta babyfilten. Då glömmer jag att kulan på min mage faktiskt innehåller ett litet mirakel. Vår dotter. Som jag och T har skapat. En del av honom, en del av mig och en del som är hennes alldeles egna. Jag blir alldeles rörd när jag tänker på att just vi har fått chansen att bli föräldrar. Jag vet att jag inte kunde välja en bättre far till mitt barn än vad jag gjort. Han är min själsfrände, mitt dagsljus, min stöttepelare. Dagar som denna längtar jag så otroligt mycket efter henne. Vill att hon ska komma nu, fast jag vet att hon kommer när hon är redo. När vi är redo. Redo att bli vår alldeles egna familj. 

Publicerat i Maja:

13 tankar på “Miraklet som väntar oss”

  1. Ja, visst är det helt fantastiskt, otroligt och underbart att man faktiskt tillsammans med sin själsfrände har skapat ett litet liv… Svårt att förstå ibland.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.