Första sammandragningarna?

Alldeles nyss drog magen ihop sig och blev alldeles hård. Undrar om det är sammandragningar/förvärkar som har börjat? Har läst någonstans att de kan börja vid den här tiden för att öva magen inför förlossningen. Är ju i v 32 nu, så det är inte jättelång tid kvar nu.

Det är så himla spännande att vara gravid. Känslan att ha ett litet liv inom sig är obeskrivlig. Lillan har varit i farten idag, jag tror att hon övar inför gymnastik-VM 2020, typ…  Varje dag "kommunicerar" hon med mig, som om hon vill säga "Här är jag mamma, glöm inte bort mig!". (Som om jag skulle kunna göra det). Men hon verkar vara lite blyg, det är inte många som fått känna henne. T har känt några gånger, och sis har fått känna en gång. Annars är hon mest igång när vi är ensamma, hon och jag.

Publicerat i Maja:

7 tankar på “Första sammandragningarna?”

  1. Låter som en sammandragning! jag hade med massa sådana tidigt i min grav. Förvärkar är mer när det gör ont, då känns det riktigt ordentligt. Inte lång tid kvar nu, passa på att vila upp dig nu;)

  2. Jajjemen, det låter som sammandragningar. Jag hade inte en enda förvärk när jag väntade Nora så jag vet inte hur de ska kännas, men antagligen som de låter: värk. Sammandragningar gör iaf inte ont. Må väl!

  3. Hi hi, låter som min bebis, sparkar och far runt som en galning, och så ropar man på sambon att han ska komma och känna och då slutar det tvärt! Får se om temperamentet fortsätter utanför 😉 Håller med ovanstående, låter som sammandragningar, det har jag kännt i ca 10 veckor nu (V. 28 nu) magen blir stenhård och sedan slutar det, så länge det inte gör ont är det lugnt, det är bara träning som livmodern utövar inför förlossningen!

  4. Visst är det mysigt! Vår lilla plutt verkar också lite blyg. Den fortsätter bara sparka om det är jag eller M som känner på magen. Så fort någon annan är där med handen så slutar han/hon direkt 🙂

  5. Minna: Japp, då är det sammandragningar. För ont gjorde det inte 🙂
    Ida: Jag hoppas att hon inte är lika ”mammig” när hon kommer ut. Men jag känner på mig att det inte kommer att bli så, hon kommer nog att bli pappas flicka.
    Mia: De måste veta vem som är där o känner, hur de nu vet det. Jätteunderligt!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.