Aldrig ensam

Trots att min kära T arbetar hutlöst mycket just nu, han är sällan hemma före 21.00, är jag aldrig ensam här hemma. Så fort jag kommer hem sätter hon i gång. Min lilla flicka sparkar som en tok. Hon kickar i min mage precis hela tiden. Av någon anledning har hon stillat sig så fort T kommer hem. Som om hon vill retas med Pappa. Men så igår, när han varit hemma med oss en hel helg, då var han "förlåten" och vår dotter gav sin far två starka sparkar i handen. Hans blick efter de sparkarna. Jag blev tårögd. Han blev tårögd. Det var så himla fint. Vi är redan en liten familj, så känns det i alla fall.

Vi längtar efter dig, bebisen!

Publicerat i Maja:

6 tankar på “Aldrig ensam”

  1. Sådär håller vår busbebis på också…sparkar och har sej massor när vi är själva men sen när jag vill att sambon ska känna….heeelt stilla…busigt värre! *ler*

  2. Madicken: Ja, busiga är de, de små liven. Det är lite trist oxå, eftersom vi tjejer får uppleva så mycket mer av graviditeten än vad killarna får.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.