Vidrigt

Jag brukar inte kommentera poltik eller samhällshändelser i bloggen, men nu känner jag att det har gått för långt. Det är dags att ta ett steg ut ur mode och nöjets förtrollade värld och möta den hårda vardagen.

I helgen blev en 12-årig flicka våldtagen och knivmördad av sin mammas sambo. 12-åringes bästa vän, en tjej på 13 år blev även hon våldtagen och knivskuren av mannen. Historien är otroligt tragisk, och tyvärr inte det enda brutala våldsbrott som skett mot barn i det "fina och skyddade" Sverige. Jag täker närmast på det uppmärksammade fallet kring Bobby. Men det är inte bara Bobby och den 12-åriga flickan i Västerhaninge som råkar illa ut. Varje dag misshandlas en ny Bobby.

Hur ska man få bukt på probemet? Hur kan vi förhindra att fler barn våldtas, blir knivskurna eller misshandlas till döds? Peronligen anser jag att media är den tredje statsmakten. Jag tror att media har mer inflytande än någon annan instans, statsministern inkluderad. Och jag tror framförallt att media (och då tänker jag främst på Aftonbladet, Expressen, DN, SVD, SVT, TV4 och Sveriges Radio) är väl medvetna om deras makt, men att de helt enkelt struntar i det.

Jag tror att  exempelvis Aftonbladet skulle sälja lika mycket tidningar med löpet: SÅ KAN DU FÖRHINDRA ATT DITT GRANNBARN BLIR SOM BOBBY som med löpet: BIGBROTHERJESSICA I SEXBRÅK I HUSET- ROBIN OTROGEN. Det är enklare att skriva om Jessica och de andra i BB-huset. Det är bara att slå på tv:n så blir "nyheten" levererad direkt till redaktionen. Det första löpet kräver en hel del mer jobb. Journalisten skulle behöva söka upp socialtjänten. Han skulle behövs göra research kring hur samhället fångar upp (eller inte fångar upp) barn som Bobby. Han skulle behöva vara beredd på att dra igång en seriös samhällsdebatt. Han skulle behöva "offra" dagar, om inte veckor, att göra ännu mer research, göra följdatiklar, få stå till svars, få bli hyllad och kritiserad. En nyhet som denna skulle inte glömmas bort, det skulle löpet om BB-Jessica.

Igår toppade Aftonbladet med ett foto och en namngivning av den 12-åriga flickans vän, 13åringen, som var med om de hemskheter som utspelade sig i helgen. Tidningen motiverar detta med att familjen ville ha det så här:

 – Vi har bestämt oss för att berätta för att det inte ska spekuleras om det som har hänt. Vi vill att alla uppgifter ska vara rätt och att det inte ska ske några förväxlingar med bilder och sådant. Men det är framförallt vår dotters önskan och vi stödjer hennes beslut, säger mamman till Aftonbladet.
    
Vadå hennes beslut, och "vi stödjer henne"! Hur kan man låta sin 13åriga dotter, som nyss blivit våldtagen och knivskuren, och som sett sin vän mördas, få besluta huruvida en bildpublicering av henne ska ske eller inte? Flickan måste ju vara djupt chockad, och hennes familj kan inte heller känna sig särskillt bra. Finns det ingen psykolog som kan ta hand om sådant här och se till att dessa gamar till kvällstidningar lämnar dem ifred tills det värsta har lagt sig?

I detta fall har Expressen valt att inte publicera några bilder eller namn:
– Flickan är bara 13 år, minderårig, och hon är ett brottsoffer som just varit med om ett övergrepp. Det var avgörande för oss när vi fattade beslutet, säger Anna-Clara Welander, redaktionschef på Expressen.

Det känns ju betryggande för nu, men tyvärr brukar dessa två tidningar turas om om övertrampen. Jag blir så jäkla förbannad, rent ut sagt, på hela den här historien, och medias oförmåga att faktiskt göra något vettgt utav det här. Är det den här världen jag ska ge mig in i som nyutbildad journalist? Det vill jag verkligen inte!

Fotot: citaten från mamman och Welander kommer från Resumés hemsida www.resume.se.